Ja, nu har det kommit till det där som jag ville undvika, nämligen lösenord. När jag läser mina inlägg som jag skrivit på sista tiden så känns det lite jobbigt i magen att jag inte har koll på vem som läser dem. Det är ju lite meningen med en blogg antar jag, men efter mycket hårt övervägande har jag kommit fram till att det finns vissa inlägg som jag faktiskt bara vill ha tänkta läsare till. De om mina djupa utgrävningar av mitt inre. I början var jag ganska frikostig med att berätta om min blogg och jag har faktiskt inte en aning om vem i min omgivning som läser. Det känns lite lite jobbigt ibland att träffa vissa personer som jag inte vet om de har läst eller inte. Inte så att jag nödvändigtvis har något emot att de vet, men att inte veta, känns jobbigt. Läxan som jag fick av psykologen sist var jobbig att göra och jag vill gärna skriva om det, men det känns oerhört utelämnande. Eftersom det handlar om min självbild känner jag mig oerhört sårbar och den “fasad” jag kanske ibland måste visa förlorar ju sitt syfte om alla i min omgivning ändå vet om hur jag tänker och hur jag mår.
Jag antar att jag inte behöver förklara mig för någon annan än mig själv så jag sätter punkt här. Om du som läser vill ha lösenordet så maila mig och berätta lite om dig själv så kommer lösenordet på studs. ( jvag76@gmail.com)
Lösenord, tack!
Kram
Jag skulle gärna maila och be om lösenordet, men jag hittar ingen mailadress, så jag skriver här istället. Kram.
Hej! Tack, det är ju en bra idé att skriva ut mailadressen. Den finns annars under fliken “om mig” men det skadar inte att skriva den igen. Maila mig så får du lösenordet. Skoj att du vill läsa.
Kram
May I? Puss